Reflections on previous findings

Konklusioner av tidigare tre inlägg då?

Ja, man kan alltså utan omsvep konstatera att det föds en ny Elvis vart 20:e år.

Pojkspolingen, vem det nu är, föddes alltså 1995 och går runt helt ovetandes om den framtid som väntar honom. Vilket ger mig ett övertag.

Enligt mina kalkyler bör det lossna för grabben inom ett tidsspann på 17-20 år, vilket ger undertecknad gott om tid att skissa på kontraktet som kommer att göra honom till livegen under hela sin aktiva karriär.

I enlighet med Paretos princip bör jag ha 80% av intäkterna och han och bandet ha 20%.

Det vankas alltså förtidspension runt 50-strecket för min del. Jag har redan börjat se mig om efter poteniella fastighetsuppköp runt rivieran!

Part III - 20 yrs FURTHER down the road

Så till personen som har äran att avsluta trilogin;

9 år efter att Glenn Danzig's röst för evigt etsats fast i min skruvade musikhjärna var det alltså dags igen..

Sommaren 2008 var jag på en 5-dagars festival i Slovenien, Metalcamp. Det var där jag för första gången hörde Michael Poulsen röja loss med sitt band, Volbeat.

Det är nu mystiken tätnar. Ni kan säkert räkna ut när herr Poulsen föddes? Ja, när annars om inte 1975?!? 20 år efter Glenn Danzig och 40 år efter Elvis.

Jag behöver säkert inte ge några vidare ledtrådar till hur hans stämma kan tänkas låta..

So without further due...Volbeat.

Part II - 20 yrs later

Det finns så fruktansvärt många begåvade vokalister jag gärna skulle skriva om. Men som jag sagt tidigare så finns det ett tema i temat. Nämligen Elvis. Hans röst och inte minst året han föddes (notera årtalet 1935) kommer att ha stor betydelse för vad som kommer att bli en "trilogi" i bloggformat. Coolt. Typ.

Om jag upptäckte Elvis när jag var 7 år så kom det att dröja närmare 10 år till innan jag upptäckte nästa person på listan. Glenn Danzig.

Glenn, född 1955, (alltså exakt 20 år efter Elvis) är mest känd som sångare i skräck-punk bandet The Misfits samt Heavy Metal bandet Danzig, uppkallat efter honom själv.

Jag har även i det här fallet valt en låt med mer fokus på sången snarare än musiken. Låten heter Devil's Plaything och är från plattan Lucifuge.

Låter rösten bekant på något sätt?!? Ja? Nej? Joho!

En ledtråd (om det nu skulle behövas) är att Glenn bland invigda, mer ofta än sällan, går under namnet...Evil Elvis.

Enjoy

Great Vocalists - Part I

Då ett flertal teman ska rymmas i denna blogg ska jag ta tillfället i akt och beskriva några av mina favoritvokalister. Ett tema i temat kommer att vara Elvis, vilket ni snart kommer märka.

Elvis är har en av de röster som kommit att utmärka sig vad mig beträffar. Musiken i sig är aldrig något som riktigt tilltalat mig, men som sångare har han det som krävs för att fånga min uppmärksamhet. Faktum är att Elvis förmodligen var min första kontakt med vad som kan kallas för rockmusik, och inträffade någon gång i 7-årsåldern.

"Biten" som valts ut ovan är en av de låtar som, i mitt tycke, på ett bra sätt representerar hans röst och delar av det register han besatt. Ingen rocklåt direkt...Men det skiter jag i, den är bra. Eller så framför han den bara bra...

Spela boll. Här är Elvis.

Swine Flu Panic In "Hundred Acre Wood"

Jag har aldrig gillat Piglet i alla fall..

Lås in honom i någon av Gopher's tunnlar och släng bort nyckeln.

Masturbate-a-thon

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Road trip

Den långa helgen förflöt tämligen lugnt och utan större utsvävningar.
Smolket i bägaren (för det blir det alltid) inträffade under lördagen då jag tvingades upp ur sängen av min hustru, på tok för tidigt. Detta för att färdas till Tidaholm..

Tidaholm?!? What? Vad f-n finns i Tidaholm? Hade jag tilldelats permanent boende på anstalt?
Om det ändå varit så väl...

Anledningen till en 50 mils dagsutflykt visade sig vara en bil. Dessutom i prisklassen runt 20.000 denarii. Jag protesterade givetvis högljutt med argumentet att det borde drälla av fordon i samma prisklass här i de kringliggande skogarna. Förgäves..

Närmare 6 timmar senare och hemma igen kunde jag snabbt konstatera att jag numera lider av FMBH, eller "för-många-bilar-per-husåll" syndromet.
Nu måste jag alltså engagera mig i försäljningen av en Saab.

Skitkul, verkligen...

Don't mess with orphans

Total avsaknad av taktkänsla ifrån fjollan Robins sida.

Vilket i och för sig inte hindrade mig från att garva mig fördärvad..

Nasal Irrigation

Hmm, kan detta vara lösningen på mitt problem månne?!?

Ett par deciliter Stroh borde göra susen!

Nasal Rehearsal

Sitter här på svartklubben "The Crazy Cat". Idag helt ensam. Har sagt till gorillan i dörren att jag inte vill bli störd. Inte ens bartendern, Leroy, är på plats.

Smuttar på en väl tilltagen dos Jameson och övar samma låt, om och om igen.
Detta på en lånad Ibanez-kopia. Mycket trevlig gitarr. Om än en kopia.

Jag har nämligen blivit omkullpratad...av den mycket aggressiva gemålen till min vän, Sultanen av Whitebeam Mountains.

Detta med utgången att jag ska framföra en sång vid det stundande bröllopet.
Det är av den anledningen jag nu enträget övar en sliskig powerballad gång på gång.

Whiskeyn är inte lika mycket till för att trösta mot det monotona momenten jag tvingas utföra som för att jag hörde mig själv sjunga med täppt näsa.

Jag kom på mig själv med att låta som en skadeskjuten fiskmås. Inte en ton satt där den skulle. Kwwwaauuaaaaaaa!
Inte ens chefen för Rull-fabriken hade kunnat göra det bättre(?)

Om jag tar en jävel till...låter det bättre då?!? Kanske...
Frågan är, om jag inte hinner bli frisk till evenemangsdagen.. Hur i helvete ska jag få i samtliga gäster, utöver mig, två sexor innan bröllopet ens börjat?

Morning Glory (Ipomoea tricolor)

Efter upprepade och misslyckade försök att få tag i Änglatrumpet till trädgårdens odlingar har äntligen ett substitut dykt upp.

-Nej, det är inte profetsalvia, av vilken innehav är olagligt i Sverige.

Den vackra blomman på bilden ovan heter "Ipomoea Tricolor" eller "Blomman för dagen" på svenska. Den finns både som ettårig växt såväl som perenn och är en klättrande ört.

Den här trevliga växten har alltså, förutom att vara estetiskt tilltalande, ett rekreationellt användningsområde. Växter av denna art har nämligen frön som innehåller den hallucinogena drogen LSA, eller "Lysergsyraamid". LSA är närbesläktad med den syntetiska drogen LSD.

Det egna exemplaret planterades ut i söndags.

Skitfränt.

Austrian Rum

Erhöll under helgen en flaska Stroh 60%

Denna mycket trevliga rom är tillverkad och buteljerad i Österrike.

Om denna dryck får minuspoäng för sin färg av T-rödkaraktär så får den desto högre betyg vad gäller smak. Rejält kryddig med en distinkt ton av arrak. Avnjuts med fördel tillsammans med Cola, is och flera klyftor lime.

Nice Rack!

Solen sken fortfarande smakfullt mot slottets murar när revbenen fördes till bålet.

Rökpaketet gjorde ett mycket bra jobb tillsammans med BBQ-såsen på honung och hickory.

Ovantående sköljdes ned med en god tjeckisk pilsner.

-En måltd värdig en konung.

Friday Night BBQ

Inför aftonen har det införskaffats några prima spjäll att placera på grillen. Tanken är att tillaga dessa vid en gansk låg temperatur och medelst en större kvantitet Jack Daniel's wooden chips få till en mycket rökig och trevlig karaktär.

Charity Work

Det finns ju en annan del av vardagen också. En mindre trevlig del. En del som inte innefattar hängmattor och lemonad. Det handlar givetvis om ideellt arbete.
Detta utövas i den lilla byn "FineFootBridge" som ligger djupt inne i den mörka skogen, långt ifrån något som kan kallas civilisation.

Här hjälper jag lokalbefolkningen med sysslor som att tänka och sss... Ja, mest tänka faktiskt.
Gemensam nämnare för urinvånarna (a.k.a. Eggheads) är just att de har vissa problem med såkallad "tankeverksamhet".

Just för tillfället hjälper jag till i Klumpfabriken. Här tillverkas Klumpar som i ett senare skede ska processas till Rullar.
Min uppgift är att berätta för alla andra som jobbar här vilka Klumpar man ska stöpa just för tillfället för det har man själva inte en aning om.

Denna syssla gör jag alltså helt av godhet och utan någon som helst profit. Helt absurt egentligen, med tanke på min förkärlek för "cold cash".

Tur det är helg på gång. Då slipper man vara tålmodig och trevlig i dagarna tu.
Funderar på en jakttur i imorgon. Jag har hört att det bor en stam bandarer i de närbelägna skogarna.

Acquisition of Property

Här är alltså godset jag nyligen tillförskansade mig.

Nära nog gömt i den lummiga lunden som omger residenset.

Priset då?

Ja, efter en pompös entré i limousine (eller "stål-krokodil" som infödingarna kallade det) och de 4 flaskor eldvatten jag medförde som tribut, sålde de mig godset för den glänsande ishinken i limon och lill-grabbens Ninja Turtle som de sedermera offrar getter till.

Sweet!

Online (once again)

Check, check...
Testicles; One..two..
Allt på plats.
Då åker vi!

Första delen i min blogg-karriär "Gjuteriet" gjorde dessvärre ingen större succé.
Detta trots den skamlösa flörten med dokumentären "Snickeriet" och dess huvudpersoner...

Men här gråts ej, detta då det bara späder spilld mjölk.
Nu lanserar jag i stället del II, där ni kommer att få följa undertecknad i hans vardag.
En vardag som normalt sett spenderas i och runt mitt gods på K-Street.
Det är nämligen här jag förtrycker min hustru, slår barnen och terroriserar de trälar som ännu inte förstått att de är här för att tjäna mig.

Väl mött!

Frank Pollard - Duke of K-Street